Ibland funderar man över vad man egentligen håller på med. Man är trött, man räknar varje krona och kämpar varje dag för hundar som finns I ett annat land....

Just nu är det mycket...Strået, pensionatet, insamlingen, Öppet Hus och min frus födelsedag (50 år den 24 juli) 

Men det är något som jag verkligen bryr mig om, hundarna har alltid haft en stor plats i vårat hjärta. det är något man inte bara kan ändra på, vi har ju arbetat med detta i många år, och varit med om både lyckliga saker och mindre lyckliga saker för att uttrycka det milt.

Just nu är jag bara trött och ser Inte hur jag varken ska hinna eller få ihop det, med allt som ska och måste göras. Lägga ner och låta bli finns Inte på kartan så man borrar ner huvudet och kör vidare för att få ihop allt. vi har haft det så här I många år så vi är egentligen  vana, men Ibland blir man så trött.

Pensionatet gör att vi antagligen får ihop pengarna den här gången och det är bra. jag har inget emot att arbeta gratis för detta...men undrar hur man ska kunna få andra att förstå och vilja engaera sig. jag begär Inte att människor ska ösa pengar över oss, men just detta att få människor medvetna hur det är där nere, hur Illa vissa hundar far, och vilket problem det är. 

Hur som helst ger vi inte upp, bara tar en liten timeout och funderar hur vi ska få ihop allt.

Efter flera veckors hårt arbete kan vi summera vår första del av insamlingen till Hundarna I Rumänien.

fantastiskt att människor har donerat pengar, loppisprylar, handlat loppisprylar och spridit vårt budskap på fb och muntligt.

Vi har verkligen slitit för detta samtidigt som vi arbetar hårt med Strået, och ser till att alla hundarna på dagis har en upplevelse varje dag, varje vecka. 

Allt vårt överskott har vi skjutit till insamlingen och vi lever själva på marginalen för att kunna ge hundarna ett nytt hägn. Vår resa ner på söndag betalar vi givetvis ur egen ficka, likadant med matpengar osv.

Vissa nätter har jag haft svårt att sova pga att jag har funderat på olika sätt att få med människor, få in pengar osv. det betyder så oerhört mycket för oss att vi kan ro detta i hamn. Vi vill bara att hundarna ska få det bra och vi vet att vi gör skillnad. 

Nu kan jag koppla av en vecka sen börjar vi om igen..kämpa, kämpa och kämpa. Motvinden är stor när det gäller djur..hade säkert varit lättare om det hade varit människor vi hade velat rädda.

Jag är trött, sliten och bara så jävla glad att så många ändå valde att tro på oss och ge oss förtroendet att ta hand om deras pengar och se till att de kommer till nytta, och vi ser verkligen till att varenda krona kommer till nytta !!! Att jobba ideellt, sköta insamlingar osv är ingen "walk in the park" kan jag garantera, men det visste vi innan vi tog åt oss detta. 

Vi är Inga människor som normalt ber om hjälp utan har alltid klarat oss själva. vi har under åren drabbats av att mista hela vårt hem i en brand och andra tråkiga saker, men vi har alltid valt att vända det till något positivt. kanske därför vi har varit gifta i hela 31 år :-) När vi drabbades av branden 2001 så blev det startskottet till att flytta ner till Spanien och jobba med hundar där nere.

Vårt år hittills har Inte varit lysande..Min mamma gick bort i februari, vi fick en ny hyresvärd till dagiset som strulade sedan dag 1 (nu äntligen är vi överens)  hunden vi valde att adoptera, blev hastigt sjuk, som den enda i hägnet och dog för några veckor sen...Men nu hoppas vi att det ska vända för oss..Mycket tack vare människor som stött oss genom de svåra stunder vi haft och visat att de vill hjälpa till i vårt arbete för hundarna i Rumänien.

Stort TACK..vi är så jäkla tacksamma att ni alla finns !!!!

Nästan varje dag läser jag statusar på favcebook, hör människor säga  att alla längtar efter sin semester, hur jobbigt det är osv. Får mig att tänka på vad vi gett oss in på egentligen. Vi har divit Stråets Hunddagis i snart fyra år. Första sommaren hade vi noll semesterdagar och de senaste åren en vecka. 7 dagar...är vad vi kan ta utan att ställa till det för oss själva ekonomiskt..orättvist? Nej absolut inte. Vi har själva valt det och vi trivs med vårt arbete, men frågan är om det verkligen är värt det egentligen?

Vår första semestervecka hyrde vi en stuga en vecka.....Grillade och mådde bra, sen växte Strået och våra andra semesterveckor har varit att fixa och dona på Strået. förra året byggde vi om vårt ansikte utåt..Receptionen. 

Jag gillar Inte att klaga, utan konstatera alltid att man får det man valt, och så är det för oss.

Ibland känns det dock jäkligt tungt. För att överleva i en mindre ort och för att vi verkligen älskar hundar så gör vi allt för våra hundar och våra hundägare. Vi ställer alltid upp när vi kan och begär sällan några extra pengar för det vi gör, och vi ber aldrig andra människor om hjälp utan fixar alltid allt själva. 

Kommer ihåg förra hösten när vi flyttade närmare Strået, och jag kan lova att flytta, sköta Strået och sen ha flyttstädning...Det var veckor från helvetet kan jag garantera.

Våra avgifter på Strået är bland de lägsta på marknaden, våra öppettider är unika..och våra arbetsmetoder fungerar verkligen :-) 

Ovanpå allt har vi klantskallar    nu tagit oss an det största projekt vi gjort någonsin. Vi bygger ett hägn I Rumänien med allt vad det innebär av arbete och planering... 

Nu om någonsin behöver vi lite hjälp...Jag önskade att alla kunde följa med ner och se vad som pågår med hundarna där nere, träffa alla underbara människor (mina hjältar) Se vad vi sett i många år nu, så kanske man kan förstå vårt engagemang och beslutsamhet. Ibland känns det som om man kanske ser oss som några dumskallar som lägger alla sina pengar på att bygga något som ligger nästan 400 mil från Sverige...Som jagar småpengar, ordnar loppisar, insamlingar, välgörenhetsmiddagar (slitigt som fasen) för något som ligger 400 mil bort för fasen.....

Känner någonstans att jag egentligen bara skulle skita i det vi har här och göra som de vill nere I Rumänien...Flytta ner dit och verkligen göra nytta...Skaffa lite egen mark, hjälpa hundarna efter bästa förmåga..Slippa gå omkring här I Fagersta och känna mig som en udda fågel...

Vårt mål är att kämpa för hundarna och för att de ska ha det bra...de har ingen som talar för dem, gör reklam på TV för att få pengar, anordnar stora galor på TV med en massa artister som samlar in miljoner...de har bara "dumskallar" som oss som vill göra lite skillnad. Vi som går på knäna av allt arbete, vänder och vrider på varje krona för att kunna se hur mycket vi kan lägga till hundarna varenda månad... Vi som valt att engaera oss på riktigt, utan att använda insamlade pengar till omkostnader..utan ser till att varenda krona går dit de ska..vi som inte drar oss för att åka ner och arbeta direkt på plats.....

Man kanske är en dumskalle...en udda fågel...men jag är i alla fall en dumskalle som vet att någonstans gör jag skillnad ...

Äntligen är vi Igång. idag kom cementen på plats till bottenplattan där boxarna ska byggas till hundarna.

Det kostar oss i privata pengar, arbete, och planering men är värt varenda krona vi lägger ner på detta. Vi vet att hundarna kommer att få det bra och vi är stolta att kunna kalla detta vårt projekt, tillsammans med alla de som lägger ner sin själ nere I Rumänien.

Stort TACK till alla som valt att skänka en slant till detta. Ni är också delaktiga i det som nu håller på att hända där nere.

Vi hoppas att vår Insamling kommer att ta lite fart nu :-) och nu när cementen kom på plats gav det oss också ännu mera energi att jobba på med att få in pengar, och vi ska räkna om vi kan lägga mer av privata pengar. Tyvärr kostar flyget ner en massa pengar som vi bekostar själva,,,men vi ska försöka att lägga ännu mera än vi vi gjort.

Underbart är det I alla fall att se bilderna vi fått på mail idag att allt är på gång.

Ännu ern gång TACK till alla som skänker, stöttar och följer vårt arbete  med att ge hundarna nere I Turda ett bra liv och människorna där nere en chans att komma tillrätta med detta problem som hundarna faktiskt är.

Kika in på vår hemsida för mer information: http://halmstraet.com/ rumamien.htm

Fick frågan kan min hund gå in i väggen? Javisst kan den det.

En hund som aktiveras ständigt och framförallt ensidigt kan absolut gå in i väggen. visar sig oftast att hunden tvärvägrar att göra den aktivitet som den tidigare gjort med glädje. Motivation och glädjen är borta.

Vad göra? Lägg ner aktiviteten på ett bra tag. Låt hunden vila och börja med något helt annat istället, variera träningen och låt hunden få vila med jämna mellanrum. Få göra andra saker, bara busa med andra hundar, skogspromenader osv.

Låt din hund få ha tråkigt ibland. En hund som blir aktiverad hela hundens vakna tid, kommer till slut att bli överaktiv (visar sig precis på samma sätt som en understimulerad hund) Hunden kommer att gnälla bara du stannar för att kika i ett skyltfönster, ta upp efter hunden osv. den piper och gnäller och vill iväg. saker måste hända hela tiden. varken du eller din hund kommer i längden att å bra av detta.

Träna istället din hund i att ha tråkigt ibland. Sätt dig på en parkbänk en halvtimme eller längre, stanna och fönstershoppa osv. En hund ska utan problem kunna ligga vid sin ägares sida en halvtimme eller längre när du sitter och njuter av solen på en bänk i parken..